what about now

torstens var galet. det kom in en kille klädd i paintbal dress, en kille utklädd till brandman.
what's up with that liksom?
vi shakade, och var galna och det var skönt, att få tänka sig bort, och inte tänka för mycket.
ner till b-hof, men nej då, vi stannade utanför och gick inte in även denna gång.
så istället, tog vi en kall och jävligt snabb promenad hem till stoffe,
det var längesedan jag skrattade så mycket.
väl hemma igen vid halvfyra, var det svårt att sova.
då kom tankarna över en igen.
han finns verkligen inte mer, min farbror finns inte..
hur kommer man över det?
jag vet inte riktigt hur jag ska bete mig för att inte bli ledsen.
jag tänker på det hela tiden, och önskar att han har det bra, att han inte lider nu.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback