pauline

jag har så många gånger de senaste åren fått höra,
hur man inte förstår hur jag kan känna så.
hur man inte förstår hur mycket jag kan känna.
hur man inte kan förstå hur väl det känns.
att det kunde räcka med att se på,
för att få tårarna att vilja komma.
att det kunde räcka med en beröring,
för att jag skulle vilja skrika hysteriskt.
den där biten som man aldrig någonsin kommer att förstå,
för att vissa inte riktigt vet hur man känner.
hur det där med känslorna kan styra en.

men jag är så glad
jag är så tacksam för att jag kan känna som jag gör.
för den smärtan jag kan känna,
lika mycket kärlek kan jag känna.
och jag är tacksam för allt jag någonsin har fått känna.
jag är tacksam för de tillfällen av obeskrivlig, oförklarig smärta.
för de tillfällena har fått mig att kunna känna lika mycket glädje.
de tillfällen har lärt mig att älska ärligt och innerligt.

därför har jag en otrolig stark kärlek till att känna.
för utan känslorna, skulle det inte vara jag.