pauline

jag söndagsmyser.
med hemmagjord varm choklad,
nybakade scones.
och även ett nytt nummer av marie clair.

söndagsbrunch,
med en mycket fin veronica.

doften efter regn.

denna bild får summera en mycket bra lördags kväll.
förfest hos annika,
bogrens, glädje
och nattlig mat.

det kanske är intention.
men vissa saker ifrågasätter man inte.
jag ser utan minsta tvekan min framtid i dina ögon.
och jag tror att jag har funnit min bästa vän.

det kanske låter lite galet,
men jag tror att jag älskade dig redan innan jag lärde känna dig.
jag tror att jag drömt dig in till mitt liv.
jag tror att jag har väntat på just dig hela mitt liv.

det finns ingen rytm eller orsak.
endast känslan av fullständighet.
i dina ögon ser jag pusselbitarna som saknats.
jag tror att jag har funnit min väg hem.

I belive everything happens for a reason.
people change,
so you can learn to let go.
things go wrong,
so that you can appreciate them when they're right.
you believe lies,
so that you will eventually learn to trust no one but yourself.
and sometimes good things fall apart,
so better things can fall together.

- marilyn monroe

du säger att det inte är så.
men varför kändes det då så sant?

det är fredag.
och bio premiär på gång.
hypnotisören, popcorn,
och efteråt blir det vin.

hur fina är inte mina kollegor då?
eftersom jag gjorde min sista dag idag.
inte min sista arbetsdag.
men min sista dag på mitt heltids vikariat.
fick jag en avtacknings gåva.
en flaska med vitt vin, vin som jag älskar.
det var längesedan jag blev så rörd.

resultatet,
efter ett antal timmar hos frisören.

påväg mot lysekil.
för klippning och förnyelse av färg.

nu är det höst.
det märks väldigt väl.
eftersom det har regnat konstant,
all day long.

carolina gynning.
en förebild utan desslikes.
inspiration.

firar min storasysters födelsedag.
från oss, ett fruktfakt från mateus.

jag kan meddela att jag är galet sugen på dessa heels.
från jeffrey campbell, givetvis.

vad är det här för dag?
är det en vanlig dag?
nej det är ingen vanlig dag,
för det är min mammas födelsedag,
hurra hurra hurra!

gratulerar min fina mamma på födelsedagen,
en lördag som denna.

när jag ändå var igång.
fick jag för mig att baka morotstårta.
jag samlar svärföräldrars poäng!

jag stod för matlagningen även denna lördag.
afrikansk köttfärsrätt,
med jasmin ris.

jag har trotsat smärtan och min svullna käke,
satt mig på tåget och mellanlandat
i göteborg för en fika med
en efterlängtad emma.
för att nu sitta på tåg nummer två,
som just nu står stilla i halmstad,
för att senare ta mig vidare till
ängelholm och min älskade pojkvän.
det är han som får stå för omhändertagandet denna helg.

fredagsunderhållning,
massvis smärtstillande
och ett nytt nummer av style by.

in order to be irreplaceable,
one must always be different.

- coco chanel

det var helt klart den värsta livserfarenhet jag varit med om.
att komma in i tandläkarens rum
och bli "omhändertagen" av fyra olika personer.
fyra personer som snurrar runt
och bara verkar allmänt vimsiga.
för att senare få bedövning lite varstans
och uppleva att läkarna är dåliga på
att kommunicera med varandra.
jag är redan har orolig och vet inte riktigt vart jag ska koncentrera blicken.
efter många om och men börjar dom.
och det är inte läkaren jag blivit lovad som för ingreppet.
utan en lärling.
kan ni förstå vilken otur.
jag som aldrig gjort något ingrepp innan,
får en lärling första gång.
och det verkar rent utav som att hon
köttar sönder mitt tandkött.
jag hör vid flera tillfällen hur läkaren rättar henne.
och får visa henne att "såhär ska du göra".
att höra diskussionen som pågår i rummet,
med vart olika saker sitter och hur hon måste
akta det och det och det i all sin hast,
hur läkaren säger till henne att hon måste lugna sig
att hon måste göra så och så,
istället för hur hon gör,
gör inte direkt saken bättre.
efter många om och men,
blodstänk och vad som känns som en sprucken läpp,
är utdragninen av tanden färdig.
dags för stygn.
och till och med här får jag en dålig upplevelse.
läkaren måste tillslut ta över stygn förfarandet,
för att lärlingen verkar inte göra som man ska.
jag ligger i stolen och känner hur jag skakar.
ni vet sådär som att man har feberfrossa.
jag är livrädd av alla ljud och konversationer som pågår.
och bara längtar efter att det ska vara över.
när det äntligen är det, får jag kommentaren,
"du verkar lite chockad" av läkaren.
och när jag senare kliver ut ur rummet,
kan jag inte hålla mig längre.
tårarna bara brister
och jag vill inget hellre än att skrika rätt ut.

då var dagen kommen.
dagen jag har fasat i ett par veckor.
idag, klockan 10.00 dras en av mina fyra,
visdomständer ut.
hur nervös får man vara egentligen?
jag har drömt att käkbenet tappat fästet,
att alla mina tänder ramlat ut,
att smärtan är så olidlig att jag dör.
men hur farligt ska det egentligen vara?
jag borde se det som ett bra åtgärde.
att den inte längre får trycka ihop mitt underbett,
att den inte längre får skapa en stram smärta i hela käken,
att den inte lägre får ställa till det i min mun helt enkelt.
painkillers får idag bli min bästa vän.
om jag nu överlever..

musik,
när den är som bäst.

långdistans förhållande
och facetime mitt i natten.

vem älskar inte denna kvinnas kurvor?
herregud vilken kropp!
älskade petra tungården.
vilken förebild.

jag får fortfarande fjärilar i magen,
även fast jag sett dig så många gånger.

lördagskvällen innebar utgång.
förfest hos oskar,
grabbarna och jag.
då trivs man!
för att senare inta banhof,
och lyckas stöta på
en skövdebo i ängelholm.

denna lördag,
stod jag för matlagningen i tobias hus.
hasselbackspotatis
och inbakad fläskfilé.
ben&jerry's, färska hallon
och annat gott.

gräddbullar,
från gräddbullerian.

fredag.
det blev spelkväll,
med sandra och andreas.
och ja, sandra och jag
spöade skiten ur grabbarna.

vill ha mer,
trots att jag inte får.
så är det rätt eller fel
att jag känner så här?
är medveten om konsekvensen,
att det kommer att tillkalla
ångestkänslor.

jag är ledsen men jag kan inte.
jag är ledsen med jag kan inte,
men..

du vill ha mig naken,
du vill ha mer av mig.
så som du ser på mig,
klart jag förstår dig babe.

givande konversationer med min kära vän linda.

vi älskar RBK.
elitseriepremiär i lindabs arena.
tyvärr kan jag inte närvara,
men i mina tankar är jag där.
medan jag istället följer matchen på nätet.
kom igen nu rögle,
vi vill ha poäng!

här kommer dem.
mina nya ballerinaskor med platå.
jag svävar på moln.
inte visste jag att platå var bekvämt.
detta blir förmodligen ett par av många.

jag åker första klass alldeles ensam.
det är riktigt skönt efter en lång arbetsdag.

då var denna veckas sista arbetsdag gjord.
eftersom vi har planeringsdag imorgon,
får jag långhelg.
och jag avslutar denna arbetsvecka på bästa sätt,
med att fira förskolan 25-års jubileum,
ballonger, grillning och tårtbuffé på gården.
innan jag nu tar mig en promenad till tåget,
mot göteborg för att senare ta mig vidare,
till ängelholm och min efterlängtade pojkvän.
det är ungefär elva dygn sedan vi senast träffades.
och trotts att dagarna flyger förbi,
vill jag lova att jag har saknat honom.

oh my god no exaggeration,
boy all this time was worth the waiting.
I just shed a tear,
I am so unprepared.
you've got the finest architecture,
end of the rainbow lookin' treasure.
such a sight to see,
and it's all for me.

I don't care what you think about me,
I don't think about you at all.

/coco chanel

det är konstigt att se hur olika vi utvecklas.
hur vissa växer upp,
och andra stannar i femtonårs ålder.
hur oetiskt man kan med att framträda.
och hur illa det är att det faktiskt går hem.

att vissa i själva verket faller för det.
och det sorgliga är att det inte går att ändra på.
för hur mycket man än skulle prata med en person om det.
om hur deras beteende framstår,
om hur patetiskt och smaklöst det är.
hur mycket man än skulle prata med en person om hur mycket det faktiskt ställer till det.
vet jag, utan minsta tvekan,
att det skulle tas som en komplimang.
att man som person inte förstår innebörden.
utan att det istället skulle framstå som avundsjuka.

jag blir arg.
jag blir arg över hur respektlöst det är.
och hur det vid ett flertal tillfällen varit nära på att förstöra.
förstöra någonting bra.
jag blir förbannad för att det kommer över mig.
för att jag tillåter det att göra det.
jag blir upprörd för att jag granskar,
för att jag analyserar.
jag blir arg för att man utan att själv veta om det,
kan fördärva så mycket.

I don't even like you now, like you
I'm not like you
you ain't what I want
and time will never work this out

you're far away, so far away
have to believe that you can still feel me
and I can only wait and miss you
now we're locked in time,
out on the wire
I wish that I could fight the world for you
I'm always on your side
If I could trade places, you know I would

hold on
don't let go
just stay on that road in that heartbeat
you're not alone in the dark,
can you see me

cuz I'll be lighting fires, fires, for you
I'll be lighting fires, fires, for you
I'm there in the light when you need me, to find your way home

I'll never leave, you know I won't
I feel you're close, you're coming back to me
and summer may be over
but she leaves you her song

Hold on
Don't let go
Just stay on that road in that heartbeat
You're not alone in the dark, can you see me.

måndagslyx,
med veronica på pim's.

puss och dags för jobb

"är det jag som är för ytlig,
eller hon som är för djup."

så ska jag aldrig sluta kämpa,
aldrig, aldrig sluta kämpa.

/ansiktet

lilla vackra prinsen,
som alltid tog mer än vad han gav.
han står ensam kvar i regnet,
nu när solen gett sig av.

I wake up and wonder how everything went wrong.
am I the one to blame?
I gave up and left you for a nowhere-bound train.
now that train has come and gone.
I close my eyes and see you lying in my bed.
and I still dream of that day.

what could have been love.
should have been the only thing that was ever meant to be.
didn't know, couldn't see what was right in front of me.
and now that I'm alone all I have is emptiness that comes from being free.
what could have been love will never be.

an old friend told me that you found somebody new.
oh, you're finally moving on.
you think that I'd be over you after all these years.
yeah, but time has proved it wrong.
'Cause I'm still holdin' on.

we've gone our separate ways.
say goodbye to another day
I still wonder where you are.
are you too far from turning back?
you were slipping through my hands and I didn't understand.

maybe I don't cry, but it hurts.
maybe I don't say, but I feel.
and maybe I don't show you,
but I care.

/john williams

efter en, lätt sagt ojämn natt.
med tidig hemgång,
tre timmars sömn.
och sedan ett tre timmars samtal med min älskling,
för att komma i säng igen efter halv åtta på morgonen.
har jag idag, denna söndag,
spenderat tid med min alina.
ja, det blev en riktig alina helg.
just like old times.
och nu väntas soffhäng
med uppladdning inför ännu
en arbetsvecka.

someone will always be prettier.
someone will always be smarter.
someone will always be younger.
but they will never be you.

/kanye west

när jag skrev det senaste inlägget.
insåg jag att jag helt glömt av att visa mina nya boots.
ett par boots som det skriker pauline om.
frågar man mina nära, säger dem,
men pauline du har redan tio par som ser likadana ut.
men guess what, det lider mot höst.
och höst, betyder nya skor.

det här med platå.
en trend som blommade ut ordentligt i våras.
jag har varit otroligt tveksam till den.
men för ett tag sedan gick jag och blev kär.
kär i ett par svarta ballerinaskor med svart, stilren platå.
jag har länge funderat, men äntligen har jag bestämt mig.
det är dags att köpa dem.

I love litsening to lies,
when I know the truth.

lördagkväll
remember me
och alina

never give up on what you really want to do.
the person with big dreams,
is more powerful,
than one with all the facts.

- albert einstein

september.
tidskrifternas månad.
extra allt.

lördagsmys,
min gos.

jag tycker att det känns väldigt fel
att min syster helt plötsligt har körkort.
det är tydligen baksätet och hålla i mig,
stenhårt, som gäller nu för tiden.

detaljer.

efter att ha sett hamilton 2.
blev det en helkväll på glädje med alina,
senaste natten på länge.

efter en hård arbetsvecka,
vankas det nu helg.
och varför inte starta fredagen
med ett besök i biosalongen,
premiär för hamilton 2 står på schemat.

every saint has a past,
every sinner has a future.

I loved you
I love you
I will love you

katy perry tog nattens tillfälle i akt
och kysste niall horan på MTV VMA.

det handlar inte om hur ofta man ses,
det handlar om vad man gör av den tiden man har tillsammans.

I love the way you dance, oh it makes me crazy.
I wanna see you move, so just let it go baby.

nu börjar jag nedräkningen,
endast ett fåtal timmar kvar,
tills MTV VMAs 2012 går av stapeln.
kvällens värd: kevin hart som
bjuder på ett fullspäckat schema,
med artister som rihanna,
one direction och många fler.
jag hoppas på en super bra natt!

jag dras mellan tre,
kanske till och med fyra.

men sen kickar realiteten in.
och då förstår jag inte hur jag tänker.

två dygns total tystnad.
jag är förvirrad.
jag hör inte hemma här.
och hur mycket jag än låtsas att jag inte bryr mig.
hur mycket jag än försöker spela iskall.
så skriker jag, inombords.
inombords dör en liten bit för varje dag som går.
inombords brottas jag med ett känslokrig.

just female,
naan knit.
sååå snygg.

min fina.
min tobias.

upp och ner.
ni vet sådär så man knappast vet ut eller in.
så känns det nu.
jag känner mig som 14 igen.
eller kanske var det värst som 15åring?
jag minns inte.
jag minns bara att det alltid har varit något fel.
jag minns bara att det har pågått hela mitt liv.
bara...
och jag vet inte vad jag ska göra längre.
jag vet inte om det ens finns något att göra efter all den här tiden.
efter alla ord som man har slängt ur sig i stundens hetta.
ord som sårar.
ord som gör ont, djupt inne.
riktigt djupt inne.
jag vet inte om det här var droppen.
fast åt andra sidan kände jag så sist också.
sist det blev såhär.
såhär som det blir alldeles för ofta.
jag vet inte.
jag vet inte om det finns något hopp kvar.
ni vet det där hoppet,
som sägs vara det sista som lämnar människan.
man kanske bara får ett visst antal stunder att hoppas på.
och nu har mina kanske tagit slut.
hoppet för oss kanske är ute.
hoppet om att ha en fungerande relation.
då den relation vi har idag, hänger på en skör tråd.
en mycket skör tråd.
med alla gamla gräl som vi ännu inte hittat en lösning på.
alla gånger vi har struntat i att reda ut saker.
då vi blivit sams bara för att det sägs vara nästa steg.
då vi valt att svälja stoltheten och försöka gå vidare.
då vi älskar varandra.
ska det vara så den här gången också?
jag tror inte det.
jag tror inte på det längre.
jag tror inte ens på att du älskar mig av vilja.
utan för att du måste.
för att det anses vara det riktiga att göra med tanke på den relation vi har.
jag vet inte längre.
och just nu är det här det sista jag vill lägga någon energi på.
bara det säger otroligt mycket.
om hur illa det faktiskt är.
då våran relation borde vara en av de viktigaste.
jag vet inte längre.
jag vet bara att det här inte fungerar.
att det slutade fungera för längesedan.
och jag vet att jag inte orkar mer.
att jag verkligen inte orkar mer.

du gör mig lycklig.

nu ligger jag i sängen.
tobias anlände just hem till sig.
och jag längtar redan
efter att få spendera fler dagar med honom.

doing what you like is freedom,
liking what you do is happiness.

söndagsmiddag a lá pim's
med min baby

lördag:
matfestival
god mat
brända mandlar (ett måste varje år)
bacardi grand melon
husaren
glädje
och nya upplevelser med min älskling

fredag
bästa vän
pojkvän
glädje